^*^ FEMBARNSMAMMAN ^*^

MY LIFE INSIDE AND OUTSIDE THE BOX

Den sjuka vardagen !!!

Kategori: Allmänt

Det senaste 1½ åren av mitt liv har kantats av mycket besvikelse, förvåning och en stor portion sorgsenhet. Framförallt för mina barns skull. Ärligt hur kan man vilja strunta i att engagera sig i sina barn, sitt eget kött och blod? Och träffa sina barn när det passar en själv, inte höra av sig, inte ringa på födelsedagar, inte svara på mess INGENTING!!!  Såvida det inte passar honom själv vill säga..  Att sedan dessutom få reda på att personen i fråga lever i någon form av livslögn, gör att jag inte vet om jag ska skratta eller gråta först!!
 
Hur kan det vara möjligt att den svenska lagstiftningen säger att barnen har rättigheter att träffa sin pappa, men papporna har ingen skyldighet att träffa sina barn  ???!!   Ett fruktansvärt sjukt system där de tillåts slippa ansvar! Men en sån människa ska inte heller ha vårdnaden om sina barn!
 
Speciellt inte om personen är så korkad poch tror att man inte kan kolla upp saker som sjukskrivning, jobb och ekonomi ganska lätt i dagens samhälle och det visar sig att ALLT jag menar ALLT är en lögn :(  Hur kan man ljuga för sina barn och säga att man kanske kommer dö när det inte ens finns ett sjukintyg hos f-kassan och samtidigt dra ett lögn om att man pratat med f-kassan och att de ska betala ut pengar inom 2 veckor, när det i själva verket inte ens finns registrerat att vederbörande är sjuk???  Hur kan man påstå sig ha ett arbete där de aldrig hört talas om namnet och när de ändå går 2 år tillbaka i loggen??  Hur kan man bara skita i allt och leva sitt liv på massa lögner? Hur kan man bara skita i ansvar som skulder och räkningar? Hur kan man välja att dra ner sin nya sambo, sina barn, sin familj i skiten och lögnerna??  (mig själv skiter jag i bortsett från en hel del pengar han ska betala) Hur kan strunta i sina barns mående och utveckling och systematiskt helt enkelt skita i deras läkarsamtal, skolmöten etc.?
 
Prioriterar man sina barn då? Hyser man medmänsklighet och empati då? Gör man sig mindre ovän med folk runt omkring? Visar man kärlek till sina nära och kära?  Svaret är NEJ NEJ NEJ !!!!!!  Kommer bubblan en vacker dag att spricka??  Har personen antagligen någon form av psykisk störning?   JAAAA  !!
 
Försöker hålla mig stark för barnens skull och leva ett någorluna normalt vardagsliv, men vissa dagar som den här, rinner det över!! 

Kommentarer

  • Annsofie säger:

    Så tragiskt... Stackars barn :(

    2014-02-09 | 00:03:59

Kommentera inlägget här: