"Våldtagen av känslor" är ett begrepp som jag stötte på första gången häromdagen..  Först tänkte jag inte så mycket på det, men det var ändå så pass anmärkningsvärt enligt mig att jag inte har glömt eller slutat tänka på det. Att bli våldtagen av känslor låter inte så positivt i mina ögon.. men undrar egentligen vad det innebär?
Att bli påtvingad känslor? Kan man bli det? Kanske om den eller det som ger upphov till känslorna inte ger med sig och man till slut faller på grund av uttröttande eller förmågan av att inte kunna styra sin irritation över något.
Det har nog hänt alla tror jag, att man har bestämt att ta det med ro och inte hetsa upp sig, men men men så kommer situationen till sin spets och påfrestning på tålamodet gör att man spricker..  Kanske är detta ett exempel på att bli "våldtagen av känslor" ??!!  

Förvirrande och otydlighet kan av egen erfarenhet och spela ett spratt med känslorna, en frustration kommer som ett brev på posten och leder till att man får svårt att veta hur man ska bete sig. Är det inbillning? Är det överdrivet? Är det något alls? Är det en tolkningsfråga?  Många frågor blir det, men inte fullt lika många svar...  ofta inga alls kanske utan bara en frustration blandat med ett stort frågetecken!!!
Min största allergi i livet är den som handlar om oärlighet och att leka med andras känslor...  De människorna behöver inte göra sig besvär med att existera i mitt liv.
Vill man något eller tycker man något så säg det till mig istället för att gå bakom ryggen eller låtsas som ingenting !!!

Ytterligare en fråga "inside my box" är människors tro att de har rätt att lägga sig i ens liv !!  Speciellt de människor som borde ta sig en funderare på deras egna liv. Eller är det kanske så att dessa människor lindrar deras egen ångest över sitt liv genom att klanka ner på andra??!!


Behandla andra så som man själv vill bli behandlad